Prognos

Publicerad: 2020-03-23

En del har hänt under de 8 dagar som gått sedan jag skrev förra prognosen. Utöver att uppdatera det fallet jag kände var rimligast i förra prognosen kommer fokus här vara på försöken med hydroxychloroquine i Frankrike.

När jag gjorde förra modellen hade 1 person dött i Covid-19, i dagsläget är det 36(!). Men eftersom dagen inte är över har jag inte tagit med dessa i plottarna i denna prognos. Den rimligaste modellen från förra prognosen (där vi lyckas sänka spridningstakten till en fjärdedel av den vi såg fram till prognosen) ser ut såhär med inlagda bekräftade fall.

Det ser ut som att modellen följer både intensivvårdsplatserna och dödsfallen men tre dagar senare. Jag har därför valt att skifta modellen 3 dagar, vilket gjorde att både inläggningar och dödsfall hamnar precis på linjen. Detta leder dock till att de intensivvårdsplatser som sätter begränsningen i vården fylls upp tidigare än den förra prognosen sa, nämligen 2020-04-04. Att de bekräftat smittade hamnar precis på kurvar för återhämtade får anses vara ett sammanträffande.

De faktiska fallen följer den prognosicerade kurvan väl, men OM spridningen skulle ha minskats så mycket som de bekräftade fallen tyder på så bör både inläggningarna börja vika nedåt om upp till en vecka och dödsfallen cirka en vecka efter det. Jag hoppas fortfarande på detta, för om så inte är fallet skulle det plana ut på ungefär 175.000 döda. Totalt antal sjuka blir som störst i början av juni med ca 3 miljoner sjuka och drygt 11.000 i behov av intensivvård. I dagsläget ser jag inga stora effekter på totalen av att minska spridningstakten ännu mer om det inte sker drastiskt, men toppen skjuts något frammåt.

I ljuset av att forskare framgångsrikt har testat medicinering kommer jag att räkna lite på vad det skulle innebära. Eftersom det är redan befintliga substanser som testats så kommer jag att testa ett relativt snabbt insättande i två varianter. Dels en där vi har "fri" tillgång på doser och en där antalet per dygn är begränsat.

Tillräckligt stor tillgång

Jag ansatte att vi plötsligt får tillgång till tillräckligt med medicin för att behandla alla som är sjuka. Enligt studien blir patienterna virologiskt friska efter 6 dagar så jag sätter in det som tidskonstant för kurering.

Jag undrade därför hur stor skillnad det skulle bli om man satt in en vecka tidigare (en vecka från dagens datum).

I det första fallet skulle antalet döda sluta på 1200. Mindre än 1% av hur många den omedicinerade modellen förutspår. Sätts medicinen in en vecka tidigare slutar det istället på ca 700. En signifikant skillnad!

Begränsad tillgång

Det är kanske ett orimligt fall att tillgången på medicin skulle vara i princip obegränsad. Jag har därför valt att studera tre nivåer på begränsingen. Insättningen är som i det senare fallet ovan, dvs 2020-03-30.

Vid en begränsning på 100.000 doser om dagen ser vi ingen skillnad mot det obegränsade fallet. Detta bör inte vara förvånande eftersom det maximala antalet samtidigt sjuka är strax under 70.000 i båda fallen.

Jag kollade därefter vad som händer om vi kan få ut 10.000 doser om dagen. Även om vi ser en markant minskning på kurvan skulle dödsfallen sluta på ca 100.000. Det är ändå en signifikant sänkning från det omedicinerade fallet även om den är långt ifrån lika kraftig som för 100.000 doser.

Slutligen tittade jag på 1000 doser per dag. Här blev det visserligen en sänkning till 150.000 döda men den stora nyttan av medicineringen har tappats. I detta läge skulle sjukvården behöva prioritera väldigt hårt.

Brytpunkten

Jag blev nyfiken på hur sambandet mellan insättningstidpunkt, mängd medicin och antalet räddade liv såg ut. Jag gjorde därför en parameterstudie i två dimensioner som jag lät nå jämvikt och sparade därefter ut dödstalet.

Som vi ser i kontur-plotten har båda parametrarna stor inverkan. För att få maximal effekt behöver vi börja nu och i stor skala.